BAJS!

Skrev värsta mega långa inlägget. But whatever I guess. Nej, det är inte whatever. FAN vad irreterad jag blir.

Var inte direkt något viktigt inget roligt att läsa. Bara att jag har (hade) så himla mycket tankar i mitt huvud och ville bara skriva av mig. Nu när jag gjort det känns allt bättre och känner inte för att skriva om allt.
Fan hatar när det händer.

Fast kan sammanfatta det ändå om ni är nyfikna (och roligt för mig att blicka tillbaka och minnas lite tankar).

  • Året började med bara min pappa då min mamma jobbade till 10, så såg henne bara på Lördagar och Söndagar. Vilket gjorde att jag inte riktigt lärde känna henne och vi oftade hamnade i lite små konflikter. Nu är det tvärtom bara min mamma och jag. Var lite osäker i början då vi inte riktigt kommit överens. Men har ni insett att vi passar nästan lika bra ihop som skosnöret i skon. Synd att vi upptäckte det nu och inte tidigare.
  • Graduation nästan vecka kommer sakna mina vänner som FAN!
  • Skolan veckan har känts som Fredag varje dag, älskar den känslan. Har dock haft så jävla mycket läxor och projekt , grupparbeten ect att lämna in.
  • Hade en grupp presatation idag vilket inte var den bästa då ingen av mina gruppmedlemmar hade gjort något så slutade med att jag gjorde typ hela presetationen.
  • Var lite ledsen på bussen (mest irreterad av ovanstående orsak, min sista klass för dagen) så min busschafför frågade om någonting var fel (är den sista kvar på bussen som jag och min busschafför snackar väldigt mycket med varandra) och då berättade jag att det bara var så mycket just nu. Då sa hon "I hope this can make you happy. I taked with the sub from yesterday (vi hade en sub på bussen och jag brukar alltid hjälpa alla sub:s hur det ska köra, vart det ska stanna osv då jag ändå är den sista av) and he said to me: "You know the Swedish Girl on your bus? She is amazing, she helped me so much. Promise me that you will say thank you to her from me" And then I answered him "I know she is wounderful and I will miss her so much"" Det fick mig typ att vilja gråta, 3 gånger har jag kvar med Amy (min chafför), endast 3 mer gånger kommer vi prata med varandra, skratta med varandra, dela våra problem med varandra. Usch var jag kommer sakna henne :(
  • Förutom läxor denna vecka så har ju toppen över i:et varit, Re-orientation (vilket är ett möte med en massa information för ens hemgång), track-meet, talen-show, fullt upp varje kväll. Skulle iväg med Lori idag också med kände att jag bara ville vara hemma. Ville iväg på ett sätt för att få tankarna på annat med känslan att stanna hemma och bara ta det lungt vägde mer.
  • Här hemma nu ensam satt jag med världens huvudvärk. Tappade upp ett bad och la en ansiktsmask för att försöka slappna av och bara tog det lungt. 5 minuter stod jag ut sen hoppde jag upp. Ville städa mitt rum, men varför städa när jag kan möblera om? Flyttade tillbaka soffan och sängen tillbaks var de var när jag kom. Var en jävligt jobbigt workout då de var väldigt tunga och det är väldigt trångt när man försöker flytta allt. Med en stor golvsyta öppen tänkte jag att jag kan försöka börja packa. La ner allting jag visste att jag inte skulle använda någonting mer. Vägde de och insåg att jag varken har mycket vikt eller plats kvar. Kommer behöva skicka en del hem , vill bara skicka denna helg så det är hemma när jag kommer hem. Men vad ska jag skicka och vad ska jag ta i min resväska? Tänk om jag behöver det....i need a break. Ska försöka fortsätta on Söndag, I need help too.
  • Lite roligt med byebye-mötet (re-orientation) jag var på. De hade bilder från alla olika "utflykter" vi gjort. Såg en gruppbild från välkomstmötet vi hade. En roligt sak jag då upptäckte var att jag hade samma klänningen på mig på välkomstmötet som jag hade på mig på byebye-mötet. Den ännu mer roliga med detta är att det är de enda två gånger jag har burit den klänningen under detta år.
  • Om tre veckor är jag hemma i Sverige, tre veckor. Det är ingenting. När ska jag ha tid att säga hejdå? Måste man säga hejdå? Kan inte alla bara följa med mig hem till Sverige? Vill inte lämna, vill bara här. Vill hem till Sverige också. USCH!


Kort summering, om du tycker detta är mycket skulle du ha sett orginal texten. Men som sagt inget riktigt intressant för er att läsa. Ville bara lätta på mitt hjärta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0