I can't believe it
Jag kommer ihåg i slutet av Juli början av Augusti när jag satt och läste en massa utbytesstudentbloggar och alla skrev "imorgon åker jag till USA" osv.
Nu sitter jag här 10 månader senare och det är totally opposite. Istället för att skriva "imorgon åker jag till USA" så är bloggarna nu fyllda med "sista dagen i the US" osv.
I mean where did the time go? Det känns som I came yesterday, but no, I came 10 months ago....this is sick.
Idag så åker min värdpappa till Connecticut. Fick ett telefonsamtal tidigt imorse som sa att han skulle åka dit någon gång under dagen. Så idag är sista gången jag kommer se honom på länge, vet inte hur länge. Vet inte ens om jag kommer se honom igen, man vet aldrig vad som händer.
Det är så konstigt, liksom att säga hejdå, jag har ju fortfarande två dagar här. Usch vi försöker inte prata om det, alla blir bara så ledsna då.
Jag vet inte hur jag kommer tackla att säga hejdå till honom, kommer vara så himla weird. But you gotta do what you gotta do.
Sad face.
Nu sitter jag här 10 månader senare och det är totally opposite. Istället för att skriva "imorgon åker jag till USA" så är bloggarna nu fyllda med "sista dagen i the US" osv.
I mean where did the time go? Det känns som I came yesterday, but no, I came 10 months ago....this is sick.
Idag så åker min värdpappa till Connecticut. Fick ett telefonsamtal tidigt imorse som sa att han skulle åka dit någon gång under dagen. Så idag är sista gången jag kommer se honom på länge, vet inte hur länge. Vet inte ens om jag kommer se honom igen, man vet aldrig vad som händer.
Det är så konstigt, liksom att säga hejdå, jag har ju fortfarande två dagar här. Usch vi försöker inte prata om det, alla blir bara så ledsna då.
Jag vet inte hur jag kommer tackla att säga hejdå till honom, kommer vara så himla weird. But you gotta do what you gotta do.
Sad face.
Kommentarer
Trackback
